.

Vincent är inne i en växt period. Han är konstant hungrig och supergnällig. Får han inte mat på tre sekunder bryter helvetet löst. Jag känner inte igen mitt barn längre. Men jag vet att det går över. Om en vecka är den tasmanske djävulen borta och den goa fina Vincent är tillbaka. Men en sak som är bra är att han är så förbannad att han har blivit superstark och kan lyfta både huvud och överkropp när han ligger på mage. Och lutar man honom mot bröstkorgen kan han stå upp i typ 10 sekunder.
Häromdagen var underbara Maria, Danny och lille Elliot här och vi fick en jättefin rosa t-shirt och shorts som han har på sig idag. Så hans nya färg är rosa. Han passar jätte bra i det.
Edins bröder är här och det är bra att Vincent får höra lite norska emellanåt så han får båda språken. Sen har vi pappas lilla valp Neo här också. Han är så söt, men så jobbig ibland. Allt som ligger på golvet ska han bära runt på.